Vad har du i väskan, Anders?

Vad har du i väskan? är en återkommande serie i vilken vi ber medarbetare och byråvänner öppna upp sina väskor för oss. Först ut: Anders, vår designer och utvecklare.

Efter fyra år av trogen tjänst blev det till slut dags att pensionera min gamla trotjänare: The Ernest Alexander Watson Wax Briefcase. Den tog mig genom ett år av studier och tre år på digitalbyrå, men det lämnade sina spår. För några veckor sedan upptäckte jag att ett av fästena för axelremmen var på gränsen att gå av. Jag föreställde mig mardrömsscenariot där väskan lossnade och damp ner i tunnelbaneplattformens golv, MacBook Pro först.

Ett trasigt fäste är förstås något som valfri skomakare kan åtgärda på fem minuter, men i ärlighetens namn var jag på jakt efter en ursäkt till att köpa en ny väska. Jag hade nyligen införskaffat en Nikon D7200, systemkamera modell större, och det var lite mer än vad min gamla portfölj kunde hantera. Att bära runt på två väskor – en för datorn, och en för kameran – blev gammalt snabbt. Så jag började se mig om efter en väska som kan hantera både dator och kamera, och samtidigt ha utrymme för allt annat man behöver ha med sig när man är på språng.

Peak Design Everyday Messenger, 15 tum

Peak Designs Everyday Messenger är en axelväska designad med fotografer i åtanke, men den lämpar sig för alla som har mycket prylar med sig. Generös vaddering och ett vattenfrånstötande material håller kamerautrustning och datorn säker. Huvudfacket kan organiseras med sektionsdelare för att anpassas efter dagens behov, och man kan komma åt det både genom låsningsmekanismen på framsidan och genom en dragkedja ovanpå väskan. Genom den senare öppningen kan man snabbt nå kameran, paraplyet eller solglasögonen när behov uppstår.

I ett separat fack på väskans baksida finns utrymme för en dator på upp till 15 tum, plus ett mindre fack där man kan förvara en surfplatta eller ett större anteckningsblock. På väskans framsida finns ett utrymme med åtta mindre fickor. De är designade för kameratillbehör (med färgkodade fickor för fulla respektive tomma minneskort och batterier), men fungerar precis lika bra för det jag använder dem till: kablar, adaptrar, pennor och anteckningsblock. Några andra punkter på väskans lista över funktioner är magnettillslutna fickor på utsidan, ett fack som kan användas till att fästa en tripod på väskans utsida, och ett smart tillförslutningssystem som gör att väskans huvudfack kan expandera eller krympa beroende på hur mycket det innehåller.

Jag har bara haft den i ett par veckor, men Peak Designs Everyday Messenger gör ett riktigt bra tidigt intryck. Den plockar inte lika många stilpoäng som min gamla portfölj i vaxad bomull, skinn och mässing, men den har en perfekt balans mellan stil, funktionalitet och tålighet. Den fyller alla behov jag har av min väska idag, och jag tror att den kommer att växa med dem i många år framöver.

15-tums MacBook Pro (2017)

Min ständiga följeslagare. Jag använde 13-tumsmodeller i flera år, men efter den senaste formuppdateringen kan jag få 15-tummarens prestanda utan att behöva kompromissa med slitage på axlarna. Ett måste när datorn följer med till och från studion nästan varje dag. Den är löjligt overkill för mina behov, och det är precis så jag gillar det.

Laddare

Brandad med Divide & Conquer-klistermärken, förstås. Alltid med, sällan använd.

Kablar och adaptrar

Bytet till min MacBook Pro från 2017 innebar också byte från USB A till USB C, vilket betydde att nästan alla mina gamla kablar och adaptrar fick pensioneras. Att ersätta dem var inte en särskilt rolig utgift, men jag bestämde mig för att få övergången avklarad så snabbt som möjligt. Nu är det följande kablar och adaptrar som hänger med i väskan:

Nikon D7200

Att jag skulle vilja komplettera kameran på mobilen med ett mer kapabelt storasyskon har jag vetat länge, men vilken kamera valet skulle falla på var mindre självklart. Jag velade länge mellan diverse spegellösa varianter och de mer traditionella DSLR-alternativen. I slutändan föll valet på en Nikon D7200 med ett Nikkor 18-140mm-objektiv. Den har visat sig vara mer än tillräcklig för de behov jag har idag, men jag tror att de behoven kommer att växa i takt med att vi lär känna varandra bättre.

Kameran används inte tillräckligt ofta (och väger lite för mycket) för att den ska få följa med i väskan varje dag, men när den väl ska användas vilar den tryggt i huvudutrymmet på min Everyday Messenger.

10.5-tums iPad Pro (2017)

Min iPad Pro brukar också stanna hemma i lägenheten för det mesta, men den är en självklar följeslagare när jag ska åka tåg eller flyga. Flyget är lite för trångt för att jag ska sitta med min MacBook Pro, och det är skönt att ha en skärm som är lite större än den på telefonen när jag läsa. Även på hemmaplan fungerar iPaden i första hand som läsplatta, och i andra hand som Netflix–maskin när jag kör ett pass med träningscykeln och hantlarna.

Om det låter som att Pro-modellen är lite overkill för mina behov… så beror det nog på att den är det också. Inga ursäkter: min viljestyrka räckte inte riktigt till när jag såg den sida vid sida med den vanliga iPad-modellen på Apple Store i Täby Centrum. Jag ser det som min belöning för att jag använde en iPad Mini 2 i fem år.

Nintendo Switch

Mitt Nintendo Switch har använts flitigt sedan jag köpte det för två år sedan. Min standardlösning på tråkiga flyg- och tågresor är att dra fram Switch-enheten ur väskan, stoppa hörlurarna i öronen och starta något av de många spel som ligger på minneskortet. Just nu är det mest bilsportspelet Rocket League och det japanska rollspelet Octopath Traveler som tar upp min tid.

Anteckningsblock och pennor

Field Notes-anteckningsblocket och mina Ballograf Epoca-pennor känns som mer och mer pliktskyldiga delar av min väskuppsättning för varje år som går. Jag har aldrig varit en anteckningsblock-människa – inte ens när jag pluggade, och spendera majoriteten av dagarna i föreläsningssalar. Men jag intalar mig själv att andan kanske faller på, någon gång, om mobilbatteriet dör utan förvarning, eller om postapokalypsen kommer. Då kommer jag att vara glad över att ha ett anteckningsblock och några kulspetspennor till hands.

Diverse

Dåliga erfarenheter har lärt mig att solglasögon som förvaras i jackfickor lätt tappas bort eller blir tillplattade. Mina Hugo Boss-solglasögon, med det kreativa modellnamnet 0925/S Svart 807 52mm, brukar därför få följa med i väskan istället. Jag förvarar dem i ett Ray-Ban Wayfarer-fodral – efterlämningar av det senaste paret solglasögon som jag vågade ha i jackfickan.

Mina AirPods får däremot hänga med i jackfickan. Det händer ytterst sällan att jag hör pipet som varnar om att batteriet är på väg att ta slut, men det händer likväl. Vanligtvis på en lördag eller söndag, när jag fastnar på ett café med hörlurarna i öronen lite väl länge. När jag hör det pipet har jag med mig ett par EarPods med 3.5-uttag i väskan.

För ett par år sedan tröttnade jag på att ersätta mitt femtioelfte 50-kronorsparaply från Clas Ohlson, så jag började se mig om efter bättre alternativ. Jag vände mig till produktrecensionssajten The Wirecutter för rådgivning, och deras flera tusen ord långa artikel om de bästa paraplyerna på marknaden ledde mig till Davek Solo. Det har fungerat felfritt sedan dess, och kommer med en livstids garanti om det skulle sluta göra det.

Sist men inte minst: plastkassar, vanligtvis från Systembolaget, för att de är lagom stora. Alltid bra att ha några till hands om man behöver stoppa undan paraplyet eller ska ta med sig matlådor hem från jobbet.